Minus 15 har aldrig känns så kallt som när man står ute och väntar på en buss som inte kommer. Ja, det handlar förstås om SJ och "lite strul", som dom så fint vill kategorisera det. Då någon IDIOT till lokförare hade lyckats med bedriften att kapa en el-ledning med sitt pendeltåg, så blev hela centraltrafiken lamslagen i två timmar (två timmar för att fixa en bruten el-ledning, bra jobbat vägverket!!). För att toppa allt blev resan förstås också omdirigerad till att gå via Västerås, vilket skulle ta ytterligare en timme längre eller så. Sista biten på resan ersattes med bussar, förstås. Tåget skulle ha lämnat Centralen runt 06:20 och det var hela tiden: "alldeles strax rullar vi ska ni se" i högtalarna. "Alldeles strax" i mer än två timmar. Jag försöker klura ut vad det är för tidräkning dom har på SJ. För dom kan ju omöjligen förhålla sig till solen och astronomi som resten av världen, dom måste ju ha något slags eget tidevarv där. Obegripligt.
Jag förstår inte hur detta bolag drivs. Hur går dom ens runt. Det jag ser framför mig när jag hör SJ är är ett vuxet dagis där människor i kostym och blöja hoppar omkring och trycker på lite blinkande knappar. Det är debila galningar som styr SJ, det MÅSTE vara så. Finns ingen annan rimlig förklaring till detta kapitala misslyckande.
När dom så ställs inför problem så tar dom förstås sin vackra tid på sig att åtgärda dessa också. Det känns som att dom applicerar någon slags "snooze-attityd" gentemot alla haverier som ständigt sker här och där. Skjuter upp det, "äh, vi väntar lite till, något magiskt kanske händer till dess, vem vet liksom". Jag vet. Det kommer inte hända "något magiskt" om ni inte ser till att fixa till det själva. Det står så klart för mig nu att SJ är en jävla "happy-go-lucky"-verksamhet. Ringa några samtal, trycka på lite knappar och sen se hur det hela utvecklar sig.
Herregud.
Nästa gång får jag väl packa badbrallor och anoraken i samma väska, för det är väl typ det spektrumet man får förvänta sig då det kan gå PRECIS hur som helst med SJ. Nej, klockan ringer och det är hög tid att SJ en gång för alla avvecklar sig själva. Vägverket kan ju, som en sidnot, också dra åt helvete. Och alla ni som arbetar för SJ, rannsaka era själva, för helvete. Säg upp er. Värna om den lilla trovärdighet till heder ni har kvar som människor och gör något vettigare än att spela chans och risk som anställd hos SJ. Det förstår ni väl själva. I min värld ABONNERAR SJ på en plats längst ner i Sverkers soptunna.
Så. Sju timmar senare skriver jag nu detta inlägg. Jag är lite arg, det är jag ju. Mest besviken dock. Besviken på mig själv att jag var naiv nog att tro att man skulle komma dit man ville i tid med SJ. Känner för att gå och trösta mig med några fattiga riddare. Får nog bli så.
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar